Allt vänder.
En av de sista dagarna i Portugal den här resan dit ner, sänder RTP (Radio Televisão Portuguesa) ett långt reportage om Luanda och det faktum att allt fler portugiser emigrerar till Angola från det eurokris-drabbade Portugal.
Jag sitter och bläddrar i allt jag har scannat och hittar den här bilden.
Allt kommer över mig igen. Jag minns dofterna, den ständiga närvaron av förruttnelse, värmen från den kommande afrikanska sommaren, den enorma fattigdomen som tydligt avspeglas i människornas klädsel. Människor äger nästan ingenting. Man lever i enorm fattigdom.
Kvinnan är gammal, människor dör unga i ett krigsdrabbat Angola 1983.
Old woman with children. Cacuaco outside of Luanda, Angola in 1983
Everything turns around.
One of the last days in Portugal of this trip down there, RTP (Radio Televisão Portuguesa) broadcasts a long report about Luanda and the fact that increasing numbers of Portuguese emigrate to Angola from the Euro-crisis-stricken Portugal.
I'm Sitting and browsing through everything I've scanned and find this picture.
Everything falls on me again. I remember the smells, the constant presence of decay, the heat of the approaching African summer, the enormous poverty which is clearly reflected in people's clothing. People ownes almost nothing. They are living in huge poverty.
The woman is old, people are dying young in a war-stricken Angola in 1983.
